The existence of gender stereotypes, particularly within political leadership, is clear and in many ways undisputed. What does vary within this field is the extent of said gender stereotypes and its influence on the political landscape. The purpose of this study is to identify the presence and significance of gender stereotypes within the political leadership in Swedish parliament. This is done through the use of eight leadership styles based on Johnsons et al. and Schramm and Starks studies and further interconnection with four politically discussed areas from the debate. The identified leadership styles consist of rationality, emotionality, aggression, tyranny, cooperation, strength and sensitivity. The areas that the study identified were welfare, security policies and threats, economy and climate and energy. This study analyzes a transcribed version of a party leader debate from january 2024 and includes party leaders from all eight parties within the parliament. By using a quantitative method the result is based on the frequency of the party leader's language use associated with a particular category. Furthermore the study uses gender theory and gender contract theory in order to strengthen the analysis. Gender stereotypes is a large area of study and has plenty of research about it. However, there is a lack of research surrounding political leadership and stereotypes in Sweden. The result from this study has shown that the above mentioned gender stereotypes are not aligned with the Swedish party leaders. There are two potential reasons for this result. The first one builds around the idea that women need to adapt masculine traits in order to be in a position of power and leadership, thus leading to women and men exhibiting similar traits. The other possibility is that due to Sweden being a frontrunner in gender equality the gender stereotypes that are strong in other countries have less importance in Sweden. Furthermore the result shows that political ideology and positioning has a greater significance to party leaders langues use then their gender. 

Att genussstereotyper förekommer, särskilt inom politiskt ledarskap, är tydligt och på många sätt obestritt. Vad som varierar inom området är omfattningen av dessa genusstereotyper och deras inflytande i det politiska rummet. Syftet med denna studie är att identifiera förekomsten och betydelsen av genusstereotyper gällande politiskt ledarskap inom den svenska riksdagen. Detta görs genom att använda åtta genus associerade ledarskapsstilar och egenskaper baserade på Johnsons et al. och Schramm och Starks studier och ytterligare sammankoppling med fyra politiskt diskuterade områden från debatten. De identifierade ledarstilarna består av rationalitet, emotionalitet, aggression, tyranni, samarbetsvillighet, styrka och lyhördhet. De områden som studien identifierade var välfärd, säkerhetspolitik och hot, ekonomi samt klimat och energi. Studien analyserar en transkriberad version av en partiledardebatt från januari 2024 och inkluderar partiledare från alla åtta partier i riksdagen. Genom att använda en kvantitativ metod baseras resultatet på frekvensen av partiledarens språkbruk kopplat till en viss kategori. Vidare använder studien genusteori och genuskontraktsteori för att stärka analysen. Genusstereotyper är ett stort studieområde med mycket existerande forskning. Det finns dock ett vakuum på forskning som fokuserar på politiskt ledarskap och genusstereotyper i Sverige. Resultatet från denna studie har visat att de ovan nämnda genusstereotyperna inte stämmer överens med de svenska partiledarna. Det finns två potentiella orsaker till detta resultat. Den första bygger kring idén att kvinnor behöver anpassa sig maskulina egenskaper för att vara i en maktposition och ledarskap, vilket leder till att kvinnor och män uppvisar liknande egenskaper. Den andra möjligheten är att de genusstereotyper som är starka i andra länder har mindre betydelse i Sverige på grund av att Sverige är en föregångare inom jämställdhet. Utöver detta visar resultatet att politisk ideologi och positionering har en större betydelse på partiledarnas språkbruk än kön.