Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare kan samverka med vårdnadshavare för att främja barns språkutveckling genom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Frågeställningarna som besvarats i studien är: Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att utveckla samverkan med vårdnadshavare? På vilka sätt beskriver förskollärarna att de stöttar barn i språkutveckling genom samverkan? För att besvara frågeställningarna har kvalitativ metod tillämpats och åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare med särskilt ansvar för språkutveckling. Empirin har bearbetats genom tematisk analys med hjälp av de sociokulturella begreppen interaktion och stöttning. Resultaten visar att relationsskapande är en nyckel för att lyckas i kommunikationen med vårdnadshavare. Genom att vara aktiv i relationsskapandet ökar förskollärares möjligheter att nå ut med information om förskolans arbetssätt, syften och mål, där språkutvecklingen och språkundervisning är en del. Genom ett nyfiket förhållningssätt kan samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare fördjupas och vårdnadshavares möjligheter att stötta sitt barns språkutveckling kan öka. Enligt förskollärarna innebär kontakten med vårdnadshavare en balansgång mellan att sprida kunskap om vårdnadshavarnas betydelse för sina barns språkutveckling och att inte lägga för mycket press på vårdnadshavare. Därför blir relationsskapande och strävan att inspirera och väcka språkglädje användbara verktyg för förskolläraren.