Det finns flera studier gällande skönlitterär läsning inom svenskämnet. Det som uppmärksammas som en gemensam nämnare i de flesta fall är att den tidigare forskningen skett utifrån ett lärarperpspektiv. En stor del av den tidigare forskningen kan bidra med en inblick i lärarnas pedagogiska och didaktiska val gällande skönlitterär läsning i skolan. Bristen på elevperspektivet hindrar en viktig insikt i elevernas erfarenheter och personliga behov. Denna uppsats syftar därför till att undersöka gymnasieelevers perspektiv på skönlitterär läsning samt identifiera elevers syn på undervisningsstrategier som väcker och bevarar deras läsintresse. Studien baseras på tre fokussamtal med sammanlagt elva elever, genomförda med hjälp av semistrukturerade intervjufrågor som behandlar läsintresse, läsattityd och läsmotivation.Detta för att få en inblick i vad som motiverar och engagerar elevernas läslust. Resultaten visar att eleverna tydligt kan beskriva vad som väcker deras läsintresse, såsom språkutveckling och intresse för specifika författare. De anser dock att skolan inte bidrar till deras läsintresse. Elevernas läsattityder präglas av yttre motivation där de läser skönlitteratur för att de måste, inte för att de är intresserade. Majoriteten av eleverna finner inte läsningen motiverande då undervisningen saknar variation och stimulans. De föredrar analog läsning framför digital, vilket de anser vara mer givande för deras motivation. Eleverna föreslår flera förbättringar för att främja skönlitterär läsning. De vill att lärarna ska säkerställa att alla elever förstår texten och anpassa läsmomentet efter tidpunkten på dagen, exempelvis genom högläsning på eftermiddagen. Eleverna önskar också att lärarna inte upprepar samma verk flera gånger och att eleverna inkluderas mer i planeringen av arbetsområdet, vilket kan öka deras motivation. Tre slutsatser kan dras utifrån studien: Den första slutsatsen i studien är att eleverna efterfrågar mer variation i den skönlitterära undervisningen. En andra slutsats är att eleverna för närvarande främst drivs av yttre motivation, där betyg är deras främsta mål. Slutligen framkom det att eleverna upplever att deras röster inte tillräckligt beaktas i undervisningen.

There are several studies regarding fiction reading within the subject of Swedish. What is noticed as a common denominator in most cases is that the previous research takes place from a teacher's perspective. The result is that the previous research can contribute with an insight into the teachers' pedagogical and didactic choices regarding fiction reading in school. But the lack of the student perspective prevents an important insight into the students' experiences and personal needs. This essay therefore aims to investigate high school students' perspectives on fiction reading and identify teaching strategies that arouse and maintain their interest in reading. The study is based on three focus interviews with a total of eleven students which were implemented using semi-structured interview questions related to reading interest, reading attitude and reading motivation. This is to get an insight into what motivates and engages the students' love of reading. The results show that the students can clearly describe what arouses their interest in reading, such as language development and interest in specific authors. However, they believe that school does not contribute to their interest in reading. The students' reading attitudes are characterized by external motivation where they read fiction because they have to, not because they are interested. The majority of students do not find reading motivating as the teaching lacks variety and stimulation. They prefer analog reading to digital, which they consider more rewarding for their motivation. Students suggest several improvements to promote fiction reading. They want the teachers to ensure that all students understand the text and adapt the reading session to the time of day, for example by reading aloud in the afternoon. The students also wish that the teachers do not repeat the same work several times and that the students are included more in the planning of the work area, which can increase their motivation. The study draws three conclusions: The first conclusion of the study is that the students demand more variety in the teaching of fiction. A second conclusion is that students are currently primarily driven by extrinsic motivation, with grades being their main goal. Finally, it emerged that students feel that their voices are not sufficiently taken into account in teaching.