Bakgrund: Skärmanvändning är en central del i ungdomars vardagliga liv. Hög skärmtid har kunnat kopplas till försämrad fysisk- och psykisk hälsa, dock förekommer det delade meningar kring vilken omfattning och vilken typ av skärmavändning som ger dessa effekter. Att begränsa mängden skärtid hos ungdomar kan främja ungdomras fysiska- och psykiska välmående. 

Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars skärmanvändning och undersöka sambanden mellan skärmanvändning och fysisk aktivitet samt självskattad hälsa bland ungdomar i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet.

Metod: Kvantiativ design som utgick från en tvärsnittsundersökning baserad på Folkhälsoenkät Ung. Stattistiska analyser (chi-två teso och logisitsk regressionsanalys) har genomförts med hjälp av SPSS.

Resultat: Det fanns signifikanta skillnader i skärmanvändning, beroende på kön, boendeform, födelseland samt familjens ekonomi. Resultaten visade att hög skärmanvändning var associerad med lägre nivå av fysisk aktivitet och sämre självkskattad hälsa.

Slutsats: Mängden tid som ungdomar spenderar framför skärmar har en påverkan på nivån av fysisk aktivitet samt självskattad hälsa. Däremot beror det på vad ungdomarna gör på skärmen. Det gick inte få fram någon orsak-verkan utifrån resultatet, däremot en tydligare bild av ämnet vilket kan utgöra en grund för vidare forskning. 

Background: Screen use is a central role in adolescents' daily lives. While high screen time is linked to decreased physical and mental health, views differ on the extent and type of screen use causing these effects. Limiting screen time among adolescents can promote both their physical and mental well-being.

Aim: The aim was to describe adolescents' screen use and analyze the relationship between screen use, physical activity, and self-rated health among students in grade 9 and second-year high school students.

Method: A quantitative design based on a cross-sectional survey from the "Folkhälsoenkät Ung". Statistical analyses (chi-square test and logistic regression analysis) were performed using SPSS.

Result: Significant differences in screen use were found based on gender, living arrangements, country of birth and family's financial situation. The result showed that high screen use was associated with lower levels of physical activity and poorer self-rated health. 

Conclusion: The amount of time adolescents spend in front of screens impacts their physical activity levels and self-rated health. However, it also depends on what they are doing on the screen. No cause-and-effect relationship could be established from the results, but it provides a clearer understanding of the topic and can serve as a basis for further research.