Bakgrund: Människor blir allt äldre och kräver ofta vård från olika vårdgivare. Ofta har äldre människor behov av vård i hemmet där hemsjukvården har det främsta ansvaret över vården och har den övergripande kontakten vid in och utskrivning av patienter till och från slutenvården.

Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av specifika händelser och dess hantering vid samverkan mellan hemsjukvård och slutenvård.

Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design som inkluderade en induktiv ansats, med fokus på Critical Incident Technique (CIT). Genom ett strategiskt urval av deltagare samlades data in från 24 intervjuer med distriktssköterskor i södra Sverige. Dessa intervjuer genererade totalt 67 specifikahändelser som analyserades i två huvuddelar: först fokuserades på distriktssköterskornas erfarenheterav dessa händelser, följt av en analys av hur dessa händelser hanterades i praktiken.

Resultat: Resultatet visar på betydande brister i kommunikationen mellan sjukhus och hemsjukvård, särskilt vid patienters utskrivning, vilket underströk vikten av välfungerande samverkan. Distriktssköterskor rapporterade om utmaningar med ofullständig läkemedelsinformation och bristande vårdplaner, vilket försvårade deras arbete och riskerade patientsäkerheten. Trots dessa svårigheter framkom även positiva exempel när kommunikationen fungerade effektivt och bidrog till smidigare övergång och bättre vård för patienterna.

Slutsats: Brister i kommunikation, bristande vårdplaner, osäker läkemedelshantering samt en oklar fördelning av ansvar äventyrar patientsäkerheten. Personcentrerad vård samt en sömlös övergång mellan olika vårdgivare ökar patienters trygghet samt främjar livskvalitet.

Background: As the population ages, there is an increasing reliance on home care services, where home care nurses play a crucial role in patient management during transitions between inpatient and home care settings.

Aim: This study explores district nurses' experiences and management of specific incidents that arise during interactions between home care and inpatient care.

Method: Employing a qualitative design with an inductive approach, the research utilized the Critical Incident Technique (CIT). Data were collected through 24 interviews with district nurses in the south of Sweden, yielding 67 specific incidents for analysis. The analysis focused first on the nurses' experiences and then on the handling of these incidents in practice.

Results: The findings reveal significant gaps in communication between hospital and home health care, particularly in patients' discharge, which underlined the importance of well-functioning collaboration. District nurses reported challenges with incomplete medication information and absent care plans, which made their work difficult and put patient safety at risk. Despite these difficulties, there were also positive examples when communication was effective and contributed to a smoother transition and improved patient care.

Conclusion: The study highlights critical deficiencies in communication, care planning, medication management, and role clarity, which jeopardize patient safety. Addressing these gaps is essential for improving care transitions and ensuring safer outcomes for patients.