Att olika perspektiv, kulturer och ideologier konfronteras med varandra i en litterär text är exempel på hur en läsning kan ge underlag för en diskussion om föreställningar om den samiska kulturen i den svenska skolan. Svenskämnets litteraturundervisning kan i förhållande till gymnasieskolans värdegrundsarbete stärka elevers kunskap om Sveriges kulturarv. Denna uppsats undersöker den didaktiska potentialen i Ann-Helén Laestadius roman Stöld (2021), med syftet att visa hur samisk skönlitteratur kan användas i undervisning för att öka förståelsen för olika kulturer, identitetsskapande och minoritetsgrupper. Genom en tematisk innehållsanalys med teoretiska redskap från kulturstudier har tre aspekter av kultur framträtt som de viktigaste identitetsmarkörerna: språkanvändning, traditioner och levnadsvanor, samt mötet med samhällsstrukturer. Analysen visar att romanen erbjuder en rik källa för diskussioner om kultur och kulturarv. Romanen gestaltar både traditionella och moderna aspekter av den samiska kulturen och illustrerar hur identiteter formas och utmanas genom språk, assimilation och samhälleliga normer. 

I relation till gymnasieskolans läroplan kan Stöld användas för att uppnå målen om förståelse för de nationella minoriteternas språk, kultur, religion och historia, samtidigt som elever får möjlighet att reflektera över egna identiteter och erfarenheter av kulturella skillnader. Romanen öppnar för etiska diskussioner om tolerans, mångkultur och respekt för olikheter, vilket stämmer väl med skolans demokratiska uppdrag. Metoddiskussionen framhåller att den kulturteoretiska ansatsen har varit effektiv för att analysera hur kulturella identiteter formas och utmanas i romanen. Genom att kombinera litteraturvetenskap, kulturstudier och didaktik har uppsatsen visat på den stora potentialen som skönlitteratur har för värdegrundsarbete i skolan, men också öppnat upp för vidare forskning om hur romanen kan omsättas i praktisk undervisning.