Följande studie undersöker hur Anna Kinberg Batra hanterar kriskommunikationen efter kritik om vänskapskorruption. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig svensk ledare hanterar kriskommunikation i samband med anklagelser om vänskapskorruption. I studien tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med retorisk aspekt av Anna Kinberg Batras uttalanden under krisen. Studien utgår från tre analysschema innehållande frågor skapade utifrån teorierna image repair theory och apologia, samt de tre retoriska appellerna. Anna Kinberg Batra anställde tre vänner till höga positioner inom Länsstyrelsen Stockholm under sin tid som landshövding. Händelsen nådde Justitieombudsmannen och interna och externa granskningar påbörjades, vilket till slut ledde till att hon fick avgå som landshövding. Det empiriska materialet består av två intervjuer, en av TV4 och en av Aftonbladet, var Kinberg Batra uttalar sig om händelsen. Resultatet visar på en skillnad av användningen av strategier mellan de olika intervjuerna. De tre retoriska appellerna visar på att ethos var hennes starkaste appell och logos hennes svagaste.