Bakgrund: Svårläkta sår påverkar välbefinnandet och belastar hälso- och sjukvården med kostnader motsvarande 2–4 procent av Sveriges sjukvårdsbudget. Utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling är avgörande för distriktssköterskor som ansvarar för sårbehandling, men utbildningen har brister och sårbehandlingen baseras ofta mer på erfarenhet än evidens. För studien används begreppet evidensbaserad vård.

Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av kunskap och kompetensutveckling i samband med patienters svårläkta sår inom kommunal hemsjukvård.

Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där 16 semistrukturerade intervjuer utfördes. Data analyserades med manifest innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visade två huvudkategorier; Distriktssköterskans arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, Ansvar för kunskap och kompetensutveckling utifrån olika aktörer och sex subkategorier; Evidensbaserade källor, Erfarenhetsbaserat lärande, Formella utbildningar om sårbehandling, Arbetsgivaren och kompetensutveckling på arbetsplatsen, Distriktssköterskans ansvar inom sitt område och Distriktssköterskans handledarroll till studenter och nya kollegor. 

Slutsats: Distriktssköterskor mötte hinder i att implementera evidensbaserad sårbehandling på grund av tid- och resursbrist samt otillräcklig utbildning. För att säkerställa patientsäker vård är det viktigt att både arbetsgivare och distriktssköterskor tar ansvar för kompetensutveckling. Det krävs reformer av utbildningar och skapande av strukturer för kontinuerlig kompetensutveckling. Detta kan förbättra vården för patienter med svårläkta sår och minska patientlidande samt samhällskostnader.

Bakground: Hard-to-heal wounds impact patients well-being and account for 2–4% of Sweden's healthcare costs. Education and practice are vital for district nurses in wound care, but current training has shortcomings leading to treatment often relying on experience than evidence. This study uses the concept of evidence-based care.

Aim: Was to describe the district nurse's need for knowledge and skills development in connection with difficult-to-heal wounds in municipal home care.

Method: This study was a qualitative interview study with inductive approach, involving 16 semi-structured interviews. Data was analyzed with manifest content analysis.

Result: Reevealed two main categories; The district nurse's work is based on science and proven experience and Responsibility for knowledge and competence development based on various stakeholders. There are six subcategories; Evidence-based sources, Experience-based learning, Formal education on wound care, Employer and competence development in the workplace, The district nurse's responsibility within their field and the district nurse's mentoring role for students and new colleagues.

Conclusion: There were obstacles in delivering evidence-based wound care due to limited time, resources and practice. To ensure patient safety, both employers and nurses must take responsibility for knowledge development. Reforms in education and continuous professional development are essential to enhance care for patients with challenging wounds, ultimately reducing suffering and societal costs.