Gängkriminaliteten är idag ett av Sveriges största samhällsproblem och under 2024 bedömer Polisen att cirka 62 000 personer i Sverige har kopplingar till kriminella nätverk, vilket skapat en mer krävande och riskfylld arbetssituation för Polisen. För att bekämpa dessa samhällsproblem har regeringen därför satt ett rekryteringsmål att öka antalet poliser med 10 000 individer till slutet av 2024. Polisbrist och en tid präglad av samhällsoro gör det särskilt intressant att studera hur Polisen framställer polisyrket. Polisen har ökat sin rekryteringskommunikation för att nå regeringens mål, med Instagram och andra sociala medier som centrala verktyg för att locka fler sökande till Polishögskolan. Syftet med studien har varit att studera vilka narrativ av polisyrket som Polisen kommunicerar i sin externa kommunikation på Instagram. Forskningsluckan som studien fyller är att studera Polisens rekryteringskommunikation mot bakgrund av samhällssituationen, där utmaningen blir att kunna motivera ett arbete som är krävande och riskfyllt. I studien har en narrativ analysmetod applicerats. Resultatet av studien visar att Polisen främst framhäver en attraktiv och inkluderande bild av polisyrket med fokus på icke-polisiära egenskaper, samtidigt som de eventuella riskerna med yrket tonas ner. Polisen förmedlar även med sin rekryteringskommunikation dubbla budskap där de många gånger motsäger sig själva.