I det samtida klassrummets läsundervisning förekommer både digital och analog läsning. För närvarande råder en negativ lästrend i Sverige, vilket kan leda till att elever avstår från denna aktivitet. Digital teknik upplevs som mer tilltalande än läsning och det resulterar i att elever spenderar en större andel av sin skärmtid med andra aktiviteter än läsning. Litteraturstudiens syfte är att undersöka kunskapsläget vad gäller hur elever i åldrarna 6– 12 (årskurs F-6 i svensk skola) läsutveckling och läsengagemang påverkas i det samtida klassrummet. Litteraturstudien beskriver vilka möjligheter och utmaningar som digital läsning medför samt hur lärare kan organisera läsundervisning för att främja läsengagemang. Genom granskning och analys av 14 vetenskapliga artiklar, nationella och internationella inom det aktuella området, skapades en översikt över rådande kunskapsläge, vilket utgjorde grunden för studiens resultat. Resultatet visar att digital läsning upplevs positivt av elever och kan bidra till ett ökat läsengagemang. Samtidigt framkommer att analog läsning är mer fördelaktig i utbildningssammanhang. I diskussionskapitlet problematiseras i vilken omfattning och för vilka syften digitaliseringen ska användas i läsundervisningen utifrån en evidensbaserad grund. Detframhålls därför som väsentligt att lärare systematiskt organiserar och planerar digital läsning, i enlighet med den rådande läroplanens betoning på att skolan ska främja elevernas digitala kompetens.