Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers källkritiska resonemang och deras förmåga att urskilja AI-genererade fake news. För att få syn på detta har en källkritisk teoretisk ansats använts. Rapporter visar att svenska skolor brister i det källkritiska arbetet. Detta i en tid som präglas av stora informatoriska prövningar, där utvecklingen av AI och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge medför att aktörer vill vilseleda och splittra människor. Därför finns det ett behov av att se ifall gymnasieelever klarar att urskilja vad som är AI-genererade fake news och vilket källkritiskt resonemang de använder för att värdera trovärdigheten i nyhetsartiklar. Detta har testats genom fem fokusgruppsamtal och i samband med respektive samtal fick eleverna värdera fyra nyhetsartiklar. Två av artiklarna var verkliga och två var AI-genererade och fake. Informationen som framkom under samtalen syftade till att ge sken av gymnasieelevers förmågor och källkritiska resonemang. Resultatet visade att de deltagande gymnasieeleverna inte kunde urskilja att två av artiklarna var AI-genererade fake news. Däremot påvisades det att majoriteten känner tillit till etablerade svenska nyhetstidningar. Vidare visade studien att eleverna använde sig av ett källkritiskt resonemang som gick i linje med den teoretiska ansatsen för att värdera trovärdigheten i nyhetsartiklarna.

The purpose of this study is to investigate high school students' critical source reasoning and their ability to discern AI-generated fake news. To gain insight into this, a source-critical theoretical approach has been used. Reports show that Swedish schools are lacking in source-critical work. This in a time characterized by major informational trials, where the development of AI and a deteriorating security policy situation means that actors want to mislead and divide people. Therefore, there is a need to see if high school students are able to distinguish what is AI-generated fake news and what source-critical reasoning they use to evaluate the credibility of news articles. This has been tested through five focus group discussions and in connection with each discussion, the students were asked to evaluate four news articles. Two of the articles were real and two were AI-generated and fake. The information that emerged during the discussions was intended to give an impression of high school students' abilities and source-critical reasoning. The results showed that the participating high school students could not distinguish that two of the articles were AI-generated fake news. On the other hand, it was shown that the majority have confidence in established Swedish newspapers. Furthermore, the study showed that the students used a source-critical reasoning that was in line with the theoretical approach to evaluate the credibility of the news articles.