Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med lässtrategier i svenskämnet för årskurs 4–6 samt hur dessa strategier relaterar till elevers läsförståelse. Studien utgick från två frågeställningar: Vilka lässtrategier använde lärare i sin undervisning som de ansåg främjade läsning hos elever? och Vilka utmaningar upplevde lärare att det fanns i svenskundervisningen med att utveckla elevers läsförståelse genom lässtrategier? Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta legitimerade svensklärare, och analyserades med hjälp av en fenomenologisk forskningsansats. Det teoretiska ramverket utgjordes av Louise Rosenblatts transaktionsteori, som betraktar läsning som en interaktiv process mellan läsare och text, där läsarens egna erfarenheter och känslor påverkar förståelsen.

Resultatet visade att lärarna använde en rad olika lässtrategier för att stärka elevers läsförståelse. Några av de mest framträdande var att arbeta med förförståelse, modellera läsning genom högläsning och tänka högt, skapa inre bilder och ställa frågor till texten. De största utmaningarna som lärarna upplevde var bristande läsmotivation bland elever, stora variationer i elevers förkunskaper och språkliga nivåer. Digitala hjälpmedel sågs både som en möjlighet vid hjälp av lässtrategier och som en risk för elevers läsutveckling.

The purpose of the study was to contribute knowledge about how teachers work with reading strategies in the Swedish subject for grades 4–6, and how these strategies relate to students’ reading comprehension. The study was based on two research questions: Which reading strategies did teachers use in their teaching that they believed promoted students’ reading? and What challenges did teachers perceive in Swedish teaching regarding developing students’ reading comprehension through reading strategies? The study was conducted using a qualitative method in the form of interviews with eight certified Swedish teachers and was analyzed using a phenomenological research approach. The theoretical framework was based on Louise Rosenblatt’s transactional theory, which views reading as an interactive process between reader and text, where the reader’s own experiences and emotions influence comprehension.

The results showed that teachers used a variety of reading strategies to strengthen students’ reading comprehension. Some of the most prominent strategies included activating prior knowledge, modeling reading through read-alouds and think-alouds, creating mental imagery, and asking questions about the text. The main challenges teachers experienced were low reading motivation among students and large variations in students’ prior knowledge and language proficiency. Digital tools were seen both as an opportunity when using different reading strategies and as a potential risk for students’ reading development.