Juvenile delinquency is a research area that requires continuous monitoring, since the knowledge base of the field evolves alongside societal developments. This paper explores professional experiences related to the three processes of juvenile delinquency. In this regard, the three processes of juvenile delinquency explore professionals’ experiences of why adolescents enter, remain in, and disengage from delinquent behaviour. The paper is based on a qualitative thematic analysis. The data collection was executed through interviews with seven participants who have professional experience of juvenile delinquency. In the results, the interview participants stated that the causal factors that lead to adolescents being drawn into crime are exclusion in the school environment in the form of low academic results and behavioural patterns, as well as through exclusion that develops through a low socioeconomic status. Furthermore, the interview participants believe that additional factors that can lead to adolescents ending up in crime are exclusion from prosocial contexts, the availability of effortless income, and the need for thrill-seeking experiences, and these factors are also described as contributing factors to adolescents being kept in crime. Additional factors that contribute to adolescents being kept in crime are the parents' uncertainty about the adolescent’s circumstances, the adolescent’s feeling of belonging, and the criminal identity that is formed through the labeling process. The interview participants emphasize that interventions contributing to youth desistance from crime include supportive relationships, collaborative meetings and moving away from the neighbourhood. The conclusions highlight similar information, but with the addition that the experiences shared by the interview participants contribute to the labeling of some adolescents as deviants, based on the factors they mention, which leads to adolescents becoming involved in crime and remaining in such contexts. This also emphasizes only one perspective on which interventions are most effective in exiting juvenile delinquency.

Ungdomsbrottslighet är ett forskningsområde som kräver kontinuerliga uppföljningar, eftersom kunskapsinnehållet inom ämnet förändras i takt med samhällsutvecklingen. Syftet med denna uppsats är att utforska olika professioners yrkeserfarenheter av ungdomsbrottslighetens tre processer. Dessa tre processer avser orsakerna till varför ungdomar dras in i, kvarhålls samt lämnar ett kriminellt beteende.

Uppsatsen baseras på en tematisk kvalitativ analys. Datainsamlingen genomfördes genom intervjuer med sju deltagare som har yrkeserfarenheter genom deras arbeten av ungdomsbrottslighet. I resultatet framkommer att orsaker till att ungdomar dras in i kriminalitet är utanförskap i skolmiljön, i form av låga skolresultat och avvikande beteendemönster, samt utanförskap kopplat till familjebakgrund och/eller låg socioekonomisk status. Intervjudeltagarna lyfter även exkluderandet från sammanhang som är socialt accepterade, tillgången till lättförtjänta pengar samt behovet av rusupplevelser som bidragande orsaker, både till inträde i och kvarhållande i kriminalitet.

Ytterligare faktorer som bedöms bidra till att ungdomar kvarhålls i kriminalitet är föräldrars ovisshet om ungdomens situation, ungdomens känsla av tillhörighet i kriminella miljöer samt en kriminell identitet som formas genom stämplingsprocessen. Intervjudeltagarna menar att insatser som får ungdomar att lämna kriminaliteten är främjande relationer, samverkansmöten samt att flytta från bostadsområdet. Slutsatserna bekräftar dessa beskrivningar, men tillför också att de faktorer som intervjudeltagarna nämner kan bidra till att ungdomar stämplas som avvikare, vilket i sig riskerar att förstärka deras kriminella livsstil. Vidare framhäver analysen att intervjudeltagarnas yrkeserfarenheter framför allt lyfter fram vissa insatser som effektiva, vilket innebär att endast ett begränsat perspektiv tydliggörs i frågan om vägar ut ur ungdomsbrottslighet.