Bakgrund

VR har blivit ett lovande verktyg inom rehabilitering med armproteser och erbjuder innovativa lösningar för estetisk utformning av proteser – där protesens design skapas direkt på patientens arm, testning – där protesen kalibreras före användning, och träning – där patienten börjar träna för att bli mer effektiv i användningen av enheten. Trots teknikens potential är dess användning fortfarande begränsad. Denna kartläggande översikt syftade till att undersöka och sammanfatta befintlig forskning om upplevda fördelar och/eller nackdelar med att använda virtuell verklighet i rehabilitering med armproteser, samt identifiera de olika system som används och hur de tillämpas, samtidigt som viktiga trender, kunskapsluckor och utmaningar inom området belyses.

Syfte

Syftet med denna studie var att sammanfatta aktuell litteratur om användningen av virtuell verklighet i rehabilitering med armproteser, med fokus på hur VR har använts i rehabiliteringsprocessen, vilka system som används samt upplevda fördelar och nackdelar med användningen av VR i rehabilitering.

Metod

En kartläggande översikt genomfördes enligt PRISMA-ScR-riktlinjerna för att systematiskt samla in, bedöma och syntetisera relevant litteratur. Studier identifierades genom databassökningar i [PubMed, CINAHL, Scopus och Web of Science] och inkluderade både peer-reviewed artiklar och grå litteratur. Urvalskriterierna fokuserade på studier som behandlar tillämpningar av virtuell verklighet i rehabilitering med armproteser, medan studier relaterade till andra nivåer av amputation eller icke-protetisk rehabilitering exkluderades. Data sammanställdes i Microsoft Excel för att säkerställa en strukturerad syntes av centrala fynd.

Resultat

Vi fann 12 artiklar som fokuserade på den estetiska designprocessen, testnings-processen och träningsprocessen. De visade huvudsakligen positiva resultat av att använda VR i protest rehabilitering, där patienternas upplevelse och följsamhet ökade markant. Studierna använde liknande metoder för att tolka data, inklusive numeriska tester samt intervjuer eller enkäter, för att besvara sina forskningsfrågor om VR:s effektivitet i rehabilitering med armproteser. Resultaten visade en ökad motivation och en minskning av gapet mellan förväntningar och verklighet. Dock rapporterade studierna även svårigheter bland vårdgivare att hantera systemen, med blandade åsikter om deras erfarenheter av VR i rehabilitering.

Slutsats

Genom att sammanfatta aktuell forskning om virtuell verklighet i rehabilitering med armproteser, ger denna kartläggande översikt en omfattande bild av ämnet. Resultaten tyder på att VR kan vara en effektiv metod för att stödja patientens rehabilitering, och lyfter fram behovet av fortsatt forskning kring vårdgivares upplevelser, patientnöjdhet samt användningen av andra funktioner hos protesen för att ytterligare förbättra VR:s effektivitet inom protes rehabilitering.

Bakgrund

VR har blivit ett lovande verktyg inom rehabilitering med armproteser och erbjuder innovativa lösningar för estetisk utformning av proteser – där protesens design skapas direkt på patientens arm, testning – där protesen kalibreras före användning, och träning – där patienten börjar träna för att bli mer effektiv i användningen av enheten. Trots teknikens potential är dess användning fortfarande begränsad. Denna kartläggande översikt syftade till att undersöka och sammanfatta befintlig forskning om upplevda fördelar och/eller nackdelar med att använda virtuell verklighet i rehabilitering med armproteser, samt identifiera de olika system som används och hur de tillämpas, samtidigt som viktiga trender, kunskapsluckor och utmaningar inom området belyses.

Syfte

Syftet med denna studie var att sammanfatta aktuell litteratur om användningen av virtuell verklighet i rehabilitering med armproteser, med fokus på hur VR har använts i rehabiliteringsprocessen, vilka system som används samt upplevda fördelar och nackdelar med användningen av VR i rehabilitering.

Metod

En kartläggande översikt genomfördes enligt PRISMA-ScR-riktlinjerna för att systematiskt samla in, bedöma och syntetisera relevant litteratur. Studier identifierades genom databassökningar i [PubMed, CINAHL, Scopus och Web of Science] och inkluderade både peer-reviewed artiklar och grå litteratur. Urvalskriterierna fokuserade på studier som behandlar tillämpningar av virtuell verklighet i rehabilitering med armproteser, medan studier relaterade till andra nivåer av amputation eller icke-protetisk rehabilitering exkluderades. Data sammanställdes i Microsoft Excel för att säkerställa en strukturerad syntes av centrala fynd.

Resultat

Vi fann 12 artiklar som fokuserade på den estetiska designprocessen, testnings-processen och träningsprocessen. De visade huvudsakligen positiva resultat av att använda VR i protest rehabilitering, där patienternas upplevelse och följsamhet ökade markant. Studierna använde liknande metoder för att tolka data, inklusive numeriska tester samt intervjuer eller enkäter, för att besvara sina forskningsfrågor om VR:s effektivitet i rehabilitering med armproteser. Resultaten visade en ökad motivation och en minskning av gapet mellan förväntningar och verklighet. Dock rapporterade studierna även svårigheter bland vårdgivare att hantera systemen, med blandade åsikter om deras erfarenheter av VR i rehabilitering.

Slutsats

Genom att sammanfatta aktuell forskning om virtuell verklighet i rehabilitering med armproteser, ger denna kartläggande översikt en omfattande bild av ämnet. Resultaten tyder på att VR kan vara en effektiv metod för att stödja patientens rehabilitering, och lyfter fram behovet av fortsatt forskning kring vårdgivares upplevelser, patientnöjdhet samt användningen av andra funktioner hos protesen för att ytterligare förbättra VR:s effektivitet inom protes rehabilitering.