Denna studie undersöker vilka olika uppfattningar som elever i förskoleklass och årskurs 3 har om läsningens syfte, samt vilka likheter och skillnader som finns årskurserna emellan. Studier av elevers åsikter om läsning är något som saknas i forskning, vilket motiverar föreliggande studie. Metoden för studien utgår från en fenomenografisk ansats där datainsamlingen gjordes genom intervjuer med 20 elever i förskoleklass samt 20 elever i årskurs 3. Dessa intervjuer har sedan analyserats och kategoriserats, vilket resulterade i tre kategorier som beskriver elevers uppfattningar om syftet med läsning. Resultatet visar att elevers uppfattningar om varför de läser är mångsidiga och utvecklas med ålder och läserfarenhet. De uppfattningar som finns hos eleverna resulterade i följande tre kategorier:

· Läsning som en väg till lärande och bättre läsförmåga

· Läsning som en väg till självständighet

· Läsning som upplevelse: elevers känslomässiga och fantasifulla möte med litteraturen.

I dessa kategorier uttrycks bland annat att syftet med läsning handlar om att ta till sig faktakunskap, att förstå världen samt utveckla den kognitiva förmågan. Eleverna framhåller därtill läsningens betydelse för det kommande arbetslivet, vuxnas vardagliga sysselsättningar, men också för att kunna läsa för sina framtida barn. Dessutom är elevernas uppfattning att läsning har en betydelsefull roll både nu och för deras framtid som självständiga individer. Slutligen menar eleverna att de med hjälp av läsningen kan känna empati och sympati för andra människor samt att läsningen är betydelsefull för att uppleva fantasi och kunna stiga in i olika magiska världar. Slutsatsen som dras är att syftet med läsning förändras med åldern. En uppfattning som återfinns hos en del av eleverna i förskoleklass är att de läser för yttre faktorer, medan en större del av elever i årskurs 3 läser för en inre lust. För att utveckla elevernas läsning står skolan inför en avgörande uppgift att möta elevernas erfarenheter, för att de ska bli läsande individer och hitta en inre motivation till att läsa. Det går också att se att de mål som samhället har med läsundervisningen speglas i elevernas uppfattningar om syftet med läsning.

This study explores the diverse perceptions that students in preschool class and third grade hold regarding the purpose of reading, as well as the differences that exist between these two educational stages. Studies of pupils' views on reading are lacking in research, which motivates the present study. Employing a phenomenographic approach, data were collected through interviews with 20 preschool class students and 20 third-grade students. The interviews were analyzed and categorized, resulting in three descriptive categories reflecting students’ views on why reading is meaningful.

The results show that students' perceptions of why they read are diverse and evolve with age and reading experience. The perceptions held by students resulted in the following three categories:

· Reading as a path to learning and improved reading ability

· Reading as a path to independence

· Reading as experience: students’ emotional and imaginative engagement with literature

Within these categories, students describe reading as a way to gain factual knowledge, understand the world, and develop cognitive skills. They also emphasized the importance of reading for future employment, adult responsibilities, and the ability to read to their future children. Reading was seen as vital both in the present and for future autonomy. Furthermore, students express that reading enables empathy and sympathy, and allows them to experience fantasy and explore magical worlds.

The study concludes that the perceived purpose of reading changes with age. While some preschool students read due to external motivations, a larger proportion of third-grade students read out of intrinsic interest. In order to develop pupils' reading, schools face the crucial task of responding to pupils' experiences, so that they become reading individuals and find an intrinsic motivation to read. Additionally, the societal goals of reading instruction are reflected in students’ perceptions of why reading matters.