Studiens övergripande syfte var att undersöka hur Kriminalvården arbetar med rehabilitering och brottsprevention. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna var två manliga och åtta kvinnliga medarbetare på Kriminalvården (N=10) inom olika befattningar.  Den tematiska analysen tillämpades med en induktiv forskningsansats vilket resulterade i sex övergripande teman (Kriminalvårdens värdegrund, Kriminalvården som en pusselbit i pusslet, Dubbelbeläggningar, Klinternas sysselsättning, Fängelserelaterade attityder, Att balansera kontroll och stöd i sin yrkesroll) och tre underteman (Annan strukturerad verksamhet, Behandlingsprogram, Arbete & Utbildning). Studiens resultat sågs genom ett förändringsteoretiskt raster och resulterade i fem modeller. Resultatet visade att myndigheten bedriver ett omfattande arbete med rehabilitering och brottsprevention genom olika insatser och ett genomsyrande klientnära syn-och arbetssätt. Detta arbete försvåras emellertid av myndighetsmisstro och plats-och personalbrist till följd av dubbelbeläggningar vilket medför negativa konsekvenser för såväl klienternas möjlighet till förutsättningar som personalens arbetsmiljö.