The increased use of social media has raised concerns about its potential impact on mental health, not least in adolescents. This scoping review aims to identify and synthesize scientific literature, published sometime in the last five years (2020-2025), that examines the relationship between social media and mental health in adolescents and young adults aged 15-25. The paper is based on ten scientific articles that are all peer-reviewed. The articles are of both qualitative and quantitative form and have been selected after systematic searches on the databases PsycInfo, Sociological Abstract and SwePub.

The results are presented based on three different themes: problematic and addictive use, use – time use and intensity, and young people´s experiences of social media and its relationship to mental health.  The results show that high social media use and a problematic or addictive pattern of use are correlated with symptoms of depression, anxiety, stress and Fomo (Fear Of Missing Out). At the same time, it appears the how social media is used is more important for mental health the how much time is spent. Young people´s own experiences are also highlighted in this paper and are described as both positive, such as community and the opportunity for self-expression, and negative, such as social comparison and the need to be constantly connected.

The research area is complex, and the reasons for how young people are affected by social media may be several. There is a need for further research to determine the effects of social media on adolescents and young adults, and how the negative effects can be mitigated or prevented altogether. 

Den ökade användningen av sociala medier har gett upphov till funderingar kring dess potentiella påverkan på den psykiska hälsan, inte minst hos ungdomar. Denna scoping review syftar till att kartlägga och sammanställa vetenskaplig litteratur, publicerad någon gång under de senaste fem åren (2020–2025), som undersöker relationen mellan sociala medier och psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15–25. Uppsatsen baseras på tio vetenskapliga artiklar som alla är peer-reviewed granskade. Artiklarna är av både kvalitativ och kvantitativ form och har valts ut efter systematiska sökningar på databaserna PsycInfo, Sociological Abstract och SwePub.

Resultatet presenteras utifrån tre olika teman: problematiskt och beroendeliknande användande, användande - tidsanvändning och intensitet samt ungdomars upplevelser av sociala medier och dess relation till psykisk hälsa.  Resultaten visar att hög användning av sociala medier och ett problematiskt eller beroendeliknande användningsmönster är korrelerat med symtom på depression, ångest, stress och FOMO (Fear Of Missing Out). Samtidigt framkommer det att hur användningen av sociala medier sker har större betydelse för den psykiska hälsan än hur mycket tid som spenderas. Ungdomars egna upplevelser lyfts också i denna uppsats och beskrivs som både positiva, som gemenskap och möjlighet till självuttryck, och negativa, som social jämförelse och behovet att ständigt vara uppkopplad.

Forskningsområdet går att konstatera som komplext där orsakerna för hur ungdomar påverkas av sociala medier kan vara flera. Det finns ett behov av vidare forskning för att fastställa sociala mediers effekter på ungdomar och unga vuxna, samt hur de negativa effekterna kan lindras eller förhindras helt.