Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare i fritidshem ser på elevinflytande, hur de arbetar för att ge eleverna inflytande, och vilka möjligheter och svårigheter de möter i det arbetet. Studien är kvalitativ och bygger på två gruppintervjuer med totalt sex fritidslärare från två olika skolor. Studien utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv, där författaren tittar på hur lärare i fritidshem pratar om elever och hur det påverkar vilka möjligheter eleverna får att vara med och påverka.

Resultatet visar att lärarna tycker att elevinflytande är en viktig del av fritidshemmets uppdrag. De kopplar det till skolans demokratiska mål och menar att elever ska få vara med och bestämma, både genom planerade aktiviteter som fritidsråd och röstning, men också i vardagliga samtal och spontana situationer. Lärarna lyfter fram hur viktigt det är att lyssna på eleverna och ta deras idéer på allvar. Samtidigt berättar de om hinder, som att det ofta saknas tid, personal och pengar, vilket gör det svårare att ge alla elever inflytande. Studien visar också att det ofta är de elever som hörs mest som får störst möjlighet att påverka, medan de tystare riskerar att inte bli lyssnade på.