När man drabbas av cancer är det viktigt för patientens livskvalitet att snabbt få vård och att den sker på ett så smidigt sätt som möjligt. Många patienter med en spridd cancer som inte går att bota har en önskan om att få vara hemma så mycket som möjligt och minimera antalet sjukhusbesök. I denna masteruppsats beskriver författaren ett genomfört förbättringsarbete där ledtiderna kortats vid palliativ strålbehandling för patienter med metastaser i skelettet samt att kontinuiteten har ökat genom att antalet vårdgivare som patienten möter har minskat. En studie har genomförts av hur medarbetarna upplevde det nya arbetssättet med kortare ledtider och ökat teamarbete med fokus på patientsäkerhet. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av reflexiv tematisk analys. Resultatet från förbättringsarbetet visar att det genom ett förändrat arbetsflöde går att väsentligt förkorta ledtiderna för varje patient och att det nya arbetssättet har minskat antalet sjuksköterskor som patienten träffar från fyra till två. Utifrån patientsäkerhetsperspektivet säkerhet-II visar studien att medarbetarna upplever att patientsäkerheten har stärkts med det nya flödet. Flera av resultaten som lyfts i studien kopplar ihop med säkerhet-II där arbetet sker mer proaktivt än reaktivt med patientsäkerhetsfrågor. Upplevelsen är att teamarbetet och den korta ledtiden har positiva effekter för patientsäkerhet då kommunikationen mellan medarbetare och med patienten blir lättare och mer tydlig samt att de korta ledtiderna bidrar till att behandlingen grundas på helt nytagna röntgenbilder och ett aktuellt status vilket i sin tur stärker patientsäkerheten.

Upon receiving a diagnosis of cancer, it is crucial for the patient’s quality of life to obtain care quickly and seamlessly. Many patients with advanced, incurable cancer express a desire to remain at home as much as possible and to minimize hospital visits. In this master’s thesis, the author describes a quality improvement initiative aimed at reducing lead times for palliative radiotherapy in patients with skeletal metastases. The project also sought to increase continuity of care by reducing the number of healthcare providers each patient encounters. A study was conducted to explore how healthcare professionals experienced the new working method, which involved shorter lead times and increased team-based collaboration with a focus on patient safety. The study used semi-structured interviews and was analyzed using reflexive thematic analysis. The results of the improvement project demonstrate that it is possible to significantly reduce lead times for each patient through a restructured workflow. Furthermore, the number of nurses involved in each patient’s care was reduced from four to two. From the perspective of patient safety and based on the Safety-II framework, staff reported that the new workflow enhanced patient safety. Several findings in the study align with Safety-II principles, where patient safety work is proactive rather than reactive. Staff reported that teamwork and shorter lead times had positive effects on patient safety, facilitating clearer and more effective communication among colleagues and with patients. In addition, the reduced lead times allowed for treatment decisions to be based on up-to-date imaging and current patient status, which further contributed to improved patient safety.