Sammanfattning

I Sverige har cirka en tredjedel av patienterna inom vuxenpsykiatri barn under 18 år. Psykiatriska tillstånd utgör en riskfaktor om föräldern har svårt att tillgodose barnets behov. Syfte med förbättringsarbetet var att erbjuda förebyggande föräldraskapsstöd till föräldrar med psykiatriska tillstånd genom att etablera en kontaktväg mellan vuxenpsykiatri och barnhälsovård (BHV) på familjecentraler i Region Jönköpings län. Förbättringsarbetet omfattade 13 vuxenpsykiatriska öppenvårds-enheter och tre familjecentraler och genomfördes med hjälp av ett länsövergripande förbättringsteam.

Målet var att alla vuxenpsykiatriska patienter med barn i åldern 0–6 år, under perioden 1 oktober 2024 till 31 mars 2025, skulle erbjudas föräldraskapsstöd av BHV-sjuksköterska. En förbättring ansågs uppnådd om minst 50 % av patienterna visade intresse för information om föräldraskapsstöd.

46 % av patienterna visade intresse för fortsatt stöd vilket innebar att målet inte uppnåddes fullt ut. Flera delmål nåddes; antalet genomförda familjeformulär ökade, förankring och mandat genomfördes enligt plan, process för kontaktväg togs fram och personal upplevde att de fått tillräcklig kunskap och kompetens för genomförande av förbättringsarbetet. Användning av familjeformulär och kontaktvägen påverkade varandra; fler genomförda formulär ledde sannolikt till fler patienter som erbjöds stöd. Identifiering av målgruppen var en utmaning och begränsningar i barnens ålder och geografisk tillhörighet försvårade genomförandet.

Förankring, utbildning och spridning var avgörande, men ytterligare engagemang från ledning och kollegor behövdes. Personalens motivation kom främst från viljan att stödja patienterna/föräldrarna och samverkan mellan verksamheter. Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och föräldraskap (peers) deltagande i förbättringsarbete och utbildning var avgörande för att behålla fokus på syftet. Inga negativa effekter identifierades, och arbetsinsatsen bedömdes rimlig i förhållande till förväntad och upplevd nytta.

Studien besvarade syftet genom att beskriva personalens uppfattningar och erfarenheter med hjälp av CAMM-modellen. Resultaten tyder på att CAMM-modellen är användbar i liknande sammanhang, men kan behöva kompletteras med annan förbättringsvetenskap.