Trots införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF), kvarstår långa väntetider för diagnosbesked inom flera malignitetsprocesser. Ett förbättringsarbete initierades mellan patologilaboratoriet och Öron-Näsa och hals kliniken i region Jönköping med målet att säkerställa att patienter med misstänkt huvud/halsmalignitet redan vid provtagningstillfället får en tid i handen för diagnosbesked. Tidigare förbättringsarbete har utförts inom prostatamalignitet och parallellt genomfördes därmed en studie med syfte till att undersöka patienter med misstänkt prostatamalignitets upplevelser av arbetssättet samt vårdpersonalens erfarenheter av arbetssättet. Förbättringsarbetet syftade till att möjliggöra förutbestämd tidsbokning av diagnosbesked genom att förkorta ledtider i vårdprocessen. Förbättringsarbetet utgick från förbättringskunskapens verktyg för kartläggning och identifiering av flaskhalsar i vårdprocessen samt tillämpning av det agila ledarskapet för vägledning av förbättringsarbetet. Studien genomfördes som en explorativ induktiv enkätstudie med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Förbättringsarbetet har lett till kortare ledtider men på grund av systematiska utmaningar har man ännu inte kunnat garantera förutbestämd tid till diagnosbesked redan vid provtagning. Studien identifierade fem huvudkategorier för patientenkäten, varav trygghet och tydlighet var dominerade aspekter medan det ur personalenkäten framhävdes fyra huvudkategorier, varav arbetsmiljö och förbättringsförslag var dominerande. Ett strukturerat och interprofessionellt förbättringsarbete har potential att effektivisera vårdprocessen, förkorta ledtider och möjliggöra planering av diagnosbesked vid provtagning. Fortsatt utveckling av rutiner, strukturera systematiska utmaningar och spridning av arbetssättet är viktig för vägen till en bättre arbetsmiljö för vårdpersonal samt vägen till en mer personcentrerad vård.

Despite the implementation of Cancer care Pathways, long waiting times for diagnosis persist in several malignancy processes. A quality improvement initiative was initiated between the pathology laboratory and the Department of Otorhinolaryngology in Region Jönköping, with the goal of ensuring that patients with suspected head/neck malignancy receive a prescheduled appointment for diagnosis in connection with tissue sampling. A previous improvement project had been conducted in the context of prostate malignancy, therefore in parallel, a study was carried out to explore cancer patients with suspected prostate malignancy ‘experiences of this approach, as well as their healthcare professional’s perspectives. The quality improvement project aimed to enable prescheduled appointment of diagnosis by reducing lead timed in the care process. The quality improvement initiative was based on the use of improvement science tools to map and identify bottlenecks in the care process. The study was conducted as an exploratory, inductive survey study containing both quantitative and qualitative questions. The improvement work resulted in shorter lead times; however, due to systematic challenges, it has not yet been possible to fully guarantee a prescheduled appointment for diagnosis at the time of tissue sampling. The patient survey revealed five main categories, with a sense of security and clarity emerging as dominant themes. The staff survey identified four main categories where work environment and suggestions for improvement were most prominent. A structured and interprofessional quality improvement approach has the potential to optimize the care process, reduce lead times, and enable planning of diagnosis appointments already during sampling. Continued development of routines addressing the systematic challenges and dissemination of the working method are essential steps toward improving the work environment for healthcare staff and moving toward more person-centered care.