Internationella undersökningar, så som Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) och Programme for International Student Assessment (PISA), visar en försämrad läsförståelseförmåga hos svenska elever. Läsförståelsestrategier kan fungera som ett stöd för elevernas aktiva tolkande och förståelse av text. Syftet med studien är därmed att bidra med kunskap om hur verksamma svensklärare i årskurs 1–3 beskriver sitt arbete med just läsförståelsestrategier i samband med gemensam respektive enskild läsning, samt vilka möjligheter och utmaningar de upplever med dessa. Studien har sin grund i delar av den sociokulturella teorin på lärande, med stöd i begreppen redskap, mediering och den proximala utvecklingszonen. Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma svensklärare i årskurs 1–3, fördelade på sex skolor i tre olika kommuner.

Resultatet visar att läsförståelsestrategier upplevs som viktiga verktyg för att skapa aktiva, engagerade och självständiga läsare. Vad gäller gemensam och enskild läsning ska dessa inte betraktas som två separata läsformer, utan ska istället ses som två sammanhängande delar i undervisningen om läsförståelsestrategier. Den mest framträdande möjligheten från resultatet är elevers ökade läsförståelse i samband med tillämpningen av läsförståelsestrategier. Trots detta framkom utmaningar med läsförståelsestrategier, där tiden och förutsättningarna att implementera dessa i undervisningen vid såväl gemensam som enskild läsning ansågs komplex.

International assessment, such as the Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) and the Programme for International Student Assessment (PISA), show a decline in reading comprehension skills among Swedish students. Reading comprehension strategies can serve as support for students’ active interpretation and understanding of texts. The aim of this study is therefore to contribute knowledge about how active Swedish language teachers in grades 1–3 describes their work with reading comprehension strategies in both reading in group and individual reading contexts, as well as what opportunities and challenges they experience with these strategies.

The study is grounded in aspects of sociocultural theory of cognitive development, drawing on the concepts of tools, mediation, and in the zone of proximal development. Empirical data was collected through qualitative interviews with six practicing Swedish teachers in grades 1-3, distributed across six schools in three different municipalities.

The results show that reading comprehension strategies are perceived as important tools for developing active, engaged and independent readers. Reading in group and individual reading should not be viewed as two separate forms, but rather as interconnected components of reading comprehension strategies instruction. The most prominent opportunity identified in the results is students’ improved reading comprehension through the application of such strategies. However, challenges also emerged, particularly regarding the time and conditions required to implement these strategies effectively in both reading in group and individual reading situations.