Studien syftar till att bidra med kunskap om barns upplevelser av att leka tillsammans med andra barn. Frågeställningarna som har besvarats är: Vad kännetecknar lek utifrån barns perspektiv? Hur beskriver barn sina upplevelser av att leka tillsammans med andra barn? Studien har utgått från en kvalitativ metod med semistrukturerade barnintervjuer i fokusgruppssamtal. Den teoretiska utgångspunkten för studien är fenomenologi med inriktning i Merleau-Ponty och hans teori om livsvärlden samt den levda kroppen.

Resultatet visar att barn upplever glädje när de leker, vilket de gärna visar med kroppsliga uttryck vid berättande för att förmedla den starka känslan glädje. Ett par av barnen uttrycker att lek och lärande hör ihop samt att de lär sig i leken, medan somliga barn upplever att de ej lär sig i lek och därmed ser de inte lärande som lustfyllt. Kamratrelationer och delaktighet upplevs vara betydande för barnen. Deltagarna använder begreppet snäll när de beskriver hur en bra kamrat bör vara. Barn tänker olika i lek, vilket kan leda till missförstånd i kamratrelationerna när de leker tillsammans med andra barn.