Denna uppsats beskriver hur problemlösningsuppgifter och problemlösningsstrategier behandlas i två läromedelsserier, Mera Favorit matematik och SINGMA Övningsbok. Tidigare forskning har gett indikationer på att elevers möjligheter till ett varierat möte av problemlösningsstrategier är begränsat. Forskning har även visat att läroböcker är det främst använda redskapet i matematikundervisning. Av denna anledning ansåg vi att det var intressant att genomföra en läromedelsanalys med fokus på problemlösning och problemlösningsstrategier. Som teoretiskt ramverk användes Lesters (1996) problemlösningsstrategier och hans idéer om problemlösning. Ett målstyrt urval baserat på vilka uppgifter som respektive läroboksserie benämnde som problemlösningsuppgifter resulterade i att 167 uppgifter analyserades. Den kvalitativa innehållsanalysen identifierade fyra kvalitativt skilda sätt som Lesters (1996) problemlösningsstrategier kom till uttryck. Analysen kunde även skildra att problemlösningsuppgifterna oftast återfanns i slutet av ett område eller kapitel. De fyra olika sätten som Lesters (1996) problemlösningsstrategier kommer till uttryck var, som nyckelbegrepp, som stegvis procedur, som mål och strategi och att de inte kom till uttryck. Studien konstaterar att de olika sätt som Lesters (1996) problemlösningsstrategier kommer till uttryck på ger upphov till olika saker för problemlösaren att uppfatta och lära från problemlösningsuppgifterna. När de inte kommer till uttryck möjliggörs det för problemlösaren att själv välja strategi. De uppgifter som ger uttryck för någon av strategierna erbjuds istället, bland annat, möjlighet till färdighetsträning av den nämnda strategin eller genomgång om hur strategin kan användas.

This thesis examines how problem‐solving tasks and problem‐solving strategies are treated in two textbook series, Mera Favorit matematik and the SINGMA Övningsbok. Previous research has indicated that students have limited opportunities to encounter various problem‐solving strategies. It has also been shown that textbooks are the primary tool used in mathematics education. For this reason, we found it worthwhile to conduct a textbook analysis focusing specifically on problem-solving and problem‐solving strategies. Lester’s (1996) problem‐solving strategies and his problem-solving ideas provided the theoretical framework. A purposive sample, based on which exercises each series is labeled as “problem‐solving tasks”, provided 167 tasks for analysis. The qualitative content analysis identified four distinct ways in which Lester’s (1996) strategies were manifested. It also revealed that problem‐solving tasks most often appear at the end of a unit or chapter. The four modes of expression for Lester’s strategies were as key terms, as step‐by‐step procedures, as goals and strategies, and as cases where no strategy was expressed. The study concludes that these different modes of expression lead students to perceive and learn from problem‐solving tasks in different ways. When no strategy is explicitly stated, students are encouraged to select and apply a strategy on their own. In contrast, tasks that explicitly present a specific strategy provide opportunities for skill development or direct instruction on how the strategy can be used.