Syftet med denna studie är att belysa vilket perspektiv lärare i grundskolans årskurser 1–6 har på relationens betydelse för elevers lärande, med särskilt fokus på motivation och prestation. Studien avser även undersöka hur dessa lärare aktivt arbetar för att utveckla och upprätthålla positiva relationer till sina elever och vilka strategier de använder sig av i detta arbete.

Utifrån syftet kommer två frågeställningar att undersökas. Hur arbetar lärare för att skapa och upprätthålla positiva relationer till eleverna samt hur upplever lärare att relationen mellan lärare och elev påverkar lärandefaktorer som motivation och prestation hos eleverna?

I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex legitimerade lärare på låg- och mellanstadiet intervjuades. Empirin har sammanställts med teoretisk koppling till sociokulturell teori. Studiens resultat visar att lärare finner relationsskapande till eleverna viktigt och att de lägger ner mycket tid på detta. Lärarna skapar relationer till eleverna genom att bemöta eleverna individuellt, visa ett genuint intresse för dem, samtala, uppmuntra, berömma, använda sig av humor och värme men samtidigt tydliga ramar. De anser att relationer är en färskvara som behöver underhållas och arbetar kontinuerligt med att upprätthålla goda och nära relationer till sina elever. Samtliga lärare upplever att relationen har en påverkan på elevernas motivation och prestation. De upplever att en positiv relation mellan lärare och elever gör eleverna mer motiverade och möjliggör för läraren att ställa krav på dem, vilket ökar deras prestationer. En god relation gör att eleverna vill visa läraren vad de kan och göra läraren glad samt leder till att eleverna känner sig trygga och därmed kan prestera bättre.