Denna rapport undersöker hur slutmonteringsprocessen vid Husqvarna AB:s fabrik Chain & Bar kan effektiviseras för att minska personalbeläggningen som krävs per monteringsmaskin och därmed sänka tillverkningskostnaden för motorsågskedjorna. Trots hög automationsgrad krävs idag en oönskat hög personalbeläggning per maskin för att upprätthålla produktionen. Syftet är att ge beslutsunderlag för att minska personalbeläggningen per maskin så att samma personalstyrka kan hantera fler maskiner. Tre övergripande frågeställningar formulerades med fokus på att identifiera processens största förluster, samt att undersöka både organisatoriska och tekniska åtgärder för att minska personalbeläggningen per monteringsmaskin.
I det teoretiska ramverket behandlas Lean Production, Overall Equipment Effectiveness (OEE), och de 16 stora förlusterna inom Total Productive Maintenance (TPM). Dessa teorier ligger till grund för analysen av operatörsaktiviteter, arbetssätt och maskinernas effektivitet. Datainsamlingen utgjordes av en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder i form av tre frekvensstudier, en tidsstudie för ett av huvudmomenten, intervjuer med operatörer, produktionstekniker och skifttekniker, samt stopptidsanalys av maskinernas tillgänglighet.
En analys av frekvensstudiernas resultat visade att endast 43 % av aktiviteterna direkt knyter operatören till maskinen. Detta indikerar att operatören redan i nuläget, åtminstone teoretiskt, har kapacitet att hantera fler än en maskin vid OEE-värden mellan 60–70 %. En prövning av hypotesen visade däremot att operatörens arbetsbelastning ökade drastiskt och sämre OEE-värden erhölls vid betjäning av två maskiner.
De största förlusterna anses vara ett lågt OEE-värde samt en stor andel icke-värdeadderande aktiviteter. OEE ligger i snitt på 62 %, under målet på 70 %. Den främsta orsaken är låg tillgänglighet, till stor del kopplad till materialrelaterade problem och maskinernas känslighet. Frekvensstudier visade att 75–87 % av operatörens tid utgjordes av icke-värdeadderande aktiviteter vilket tyder på en ineffektiv resursanvändning.
Åtgärdsförslagen som togs fram utifrån analysen består av sex huvudpunkter som prioriteras i en handlingsplan utifrån kostnad, genomförbarhet och förväntad effekt:
1. Kompetensutveckling för operatörerna i felsökning och åtgärdande av fel, för att minska beroendet av tekniker.
2. Dedikerad materialpåfyllare för skärlänkar, som frigör 5–10 % av resterande operatörers tid per skift.
3. Förbättrad problemlösningsförmåga och underhållsarbete, för att minska återkommande fel.
4. Automatisk återstart vid felmeddelanden, för att minska behovet av nära övervakning.
5. Förbättrad kvalitetssäkring av internt materialflöde, för att säkerställa goda förutsättningar i slutmonteringen.
6. Integrering av AGV i maskincell, för att reducera antalet manuella moment.
Studien visar att effektiviseringar är möjliga utan stora investeringar, särskilt genom förbättrat arbetssätt och ökad operatörskompetens. Implementeringen bör inledas med pilotprojekt för att utvärdera effekterna innan fullskaligt genomförande.
2025. , p. 34