Trots det moderna samhällets multimodala kommunikationsformer tenderar skolan att upprätthålla en traditionell syn på kunskap där texten har en överordnad ställning. Bilden ges ofta en lägre epistemologisk status, trots forskning som visar på fördelar och möjligheter med bildanvändning inom undervisning. Denna studie syftar till att undersöka en grupp gymnasielärares syn på bildens roll i svenskundervisning och vilket pedagogiskt värde bilden tillskrivs. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Lindströms modell över estetiska lärprocesser samt begreppen vertikal och horisontell mediering. En kvalitativ metod i form av fokusgruppintervju genererade ett resultat som visar hur bildanvändningen i svenskämnet präglas av ett ambivalent förhållningssätt. En framträdande aspekt i studiens resultat är att bildens epistemologiska status framstår som kontextuell och ofta underordnad textens, trots att flera exempel i studien visar på en medvetenhet för dess potential som meningsskapande verktyg. Därtill tyder resultatet på ett behov av en ökad didaktisk medvetenhet och en mer systematisk diskussion om bildens pedagogiska funktioner.

Despite the multimodal forms of communication in modern society, schools tend to maintain a traditional view of knowledge in which the written text holds a superior position. Images are often assigned a lower epistemological status, despite research highlighting the advantages and possibilities of using visual materials in teaching. This study aims to investigate a group of upper secondary school teachers’ views on the role of images in swedish language teaching and the pedagogical value attributed to visual elements. The study’s theoretical framework is based on Lindström’s model of aesthetic learning processes, as well as the concepts of vertical and horizontal mediation. A qualitative method, in the form of a focus group interview, generated findings that reveal an ambivalent approach to the use of images in swedish language teaching.  A prominent aspect of the study's results is that the epistemological status of images appears to be contextual and often subordinate text, even though several examples in the study demonstrate an awareness of their potential as meaning-making tools. Additionally, the results indicate a need for increased didactic awareness and a more systematic discussion about the pedagogical functions of images.