Föreliggande kvalitativa studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv och berör hur engelsklärare påverkas av att elever kommer i kontakt med det engelska språket på fritiden. Ur ett sociokulturellt perspektiv, där lärande anses ske i samspel med omgivningen samt genom språkliga och fysiska redskap, blir digitaliseringen särskilt aktuell eftersom den ökar elevers möjligheter för exponering för det engelska språket i vardagliga digitala sammanhang. Syftet är således att belysa engelsklärares uppfattningar om hur fritidsengelska kan påverka undervisningen i årskurs 4–6. I avsikt att uppnå studiens syfte genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med engelsklärare verksamma på mellanstadiet. Resultatet synliggör lärares uppfattning av att fritidsengelska framför allt har en positiv inverkan på elevers självförtroende och ämneskunskaper. Detta märks särskilt på elevers muntliga förmåga och ordförråd. Samtidigt upplever lärarna att det kan påverka elevernas grammatiska kunskaper negativt. I förlängningen upplever lärare att elevers olika exponering för fritidsengelska bidrar till ämnesmässiga klyftor i engelskundervisningen. Detta resulterar i att lärare differentierar och tillämpar olika anpassningar i undervisningen. Trots att lärarna tillämpar differentierad undervisning och använder varierade anpassningar, upplever de svårigheter med att hitta en lagom nivå för att inkludera samtliga elever i undervisningen.  Ytterligare en svårighet för lärarna är att finna tid för att stötta och vägleda samtliga elever. Likt tidigare forskning är studiens slutsats att lärare upplever att de påverkas av fritidsengelskan och måste anpassa sin undervisning därefter. Detta innebär att lärarna står inför en utmaning när det gäller att inkludera samtliga elever i det ämnesmässiga heterogena klassrummet.

This qualitative study explores how English teachers are affected by students’ exposure to extramural English. From a sociocultural perspective, where learning is understood to occur through interactions with the environment and the use of linguistic and physical tools, the digitalization becomes particularly relevant as it increases students´ opportunities for exposure to English in everyday digital contexts. The aim is therefore to highlight English teachers’ perceptions of how extramural English may influence teaching in grades 4-6. To fulfill the aim of the study, seven semi-structured interviews were conducted with English teachers. The results indicate that teachers perceive extramural English as having a primarily positive impact on students’ confidence and subject knowledge, particularly regarding oral skills and vocabulary. However, teachers also point out that extramural English might have a negative impact on students’ grammatical knowledge. In the long run, teachers’ experience shows that students’ varying levels of exposure to extramural English contribute to subject-related knowledge gaps in the classroom. As a result, teachers differentiate and adapt their teaching methods in various ways. Despite their efforts, they still experience challenges in finding an appropriate level of instruction that includes all students. Another challenge mentioned is the lack of time to support and guide each individual student. Similar to previous research, the study concludes that teachers feel affected by extramural English and must adapt their teaching accordingly. This means teachers face a challenge in including all students in an academically heterogenous classroom.