Hösten 2022 implementerades nya parodontala riktlinjer inom Folktandvården i Region Jönköpings län för att främja en strukturerad och evidensbaserad vård. Tandhygienisten spelar en nyckelroll i att stärka patientens delaktighet och egenvård. Syfte: Syftet med studien var att utforska tandhygienisters erfarenheter av att arbeta med nya riktlinjer för parodontal behandling inom Region Jönköpings län. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där tio legitimerade tandhygienister intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med induktiv kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: påverkan på arbetssätt, effekter på patienterna samt organisatoriska förutsättningar. Resultaten visade att riktlinjerna bidrog till ett mer strukturerat och målorienterat arbetssätt, stärkt patientansvar för egenvård samt tydligare sjukdomsinsikt. Samtidigt identifierades behov av flexibilitet och individuella anpassningar för att bemöta varierande förutsättningar hos patienter. Slutsats: Implementeringen har främjat en mer systematisk vårdprocess samtidigt ställt högre krav på både tandhygienister och patienter. Anpassningar för individuella behov och tydlig patientkommunikation framstår som centrala för att säkerställa långsiktiga behandlingsresultat. Implikationer: Studien bidrar med insikter om hur tandhygienister upplever implementeringen av nya riktlinjer och vilka förutsättningar som krävs för att främja patientens delaktighet och en jämlik parodontal vård.

In autumn 2022, new periodontal guidelines were implemented within the Public Dental Service in Jönköping County to promote a structured, evidence-based approach to care. Dental hygienists play a vital role in supporting patient involvement and self-care. Aim: The aim of the study was to explore dental hygienists' experiences of working with the new guidelines for periodontal treatment in Jönköping County Region. Method: A qualitative approach was applied using semi-structured interviews with ten licensed dental hygienists. The material was analyzed with inductive manifest content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: Three main categories emerged: impact on work methods, effects on patients, and organizational conditions. The guidelines supported a more structured, goal-oriented workflow, increased patient responsibility, and improved understanding of periodontal disease. Informants emphasized the importance of flexibility and professional judgement in adapting care to individual needs. Conclusions: The implementation enhanced systematic care and placed greater demands on both dental hygienists and patients. Clear communication and individualized support were crucial to achieving sustainable outcomes. Implications: This study offers insights into how dental hygienists experience the integration of clinical guidelines and highlights the structural and interpersonal factors necessary to support patient engagement and equitable periodontal care.