Syfte: Att beskriva tandhygienisters erfarenheter och hantering av dentala erosionsskador hos ungdomar. Metod: Den valda studiedesignen var en kvalitativ empirisk studie där sju stycken intervjuer utfördes med tandhygienister som arbetar kliniskt med åldersgruppen ungdomar i Sverige. Intervjuerna utfördes på tandhygienisternas arbetsplatser efter att informationsbrev hade skickats ut och en samtyckesblankett hade skrivits på av deltagarna för att säkerställa att etiska principer följdes under processen. Intervjuerna sammanställdes via en kvalitativ innehållsanalys .

Resultat:Två huvudkategorier och åtta underkategorier identifierades. Huvudkategorierna som identifierades var ” Tandhygienistens upplevelser av dentala erosionsskador hos ungdomar” samt ” Strategier för arbete med dentala erosionsskador”. Exempel på underkategorier som identifierades var ”Riskfaktorer för dentala erosionsskador” och ”Utveckling av befintliga dentala erosionsskador”.Yrkesverksamma tandhygienister ser en ökning av dentala erosionsskador hos ungdomar vilket kan kopplas till ett ökat intag av sura drycker och kostvanor hos ungdomar. Rådgivande samtal är en central del av tandhygienistens arbete för att förebygga och hantera dentala erosionsskador. Det saknas ett effektivt interprofessionellt samarbete mellan tandvårdspersonalen vid hantering av dentala erosionsskador. Ungdomars kostvanor och bristande kunskap kan göra det svårt för tandhygienister att förändra riskbeteenden. Konklusion: Tandhygienister ser en ökning av dentala erosionsskador hos ungdomar, kopplat till förändrade kostvanor och riskbeteenden. Rådgivande samtal är viktiga för förebyggande, men det behövs tydligare riktlinjer och bättre samarbete mellan tandvårdsprofessionerna för effektiv hantering.