Social hållbarhet och god tillgänglighet är centrala aspekter i utformningen av stadsmiljöer, då en tillgänglig miljö gynnar alla, oavsett funktionsnedsättning eller inte. I ett socialt hållbart samhälle ska människor känna sig inkluderade i samhällsutvecklingen och ha tillit till varandra. Ett vanligt problem i dagens stadsplaneringspraxis är dock bristen på tydliga riktlinjer för hur målgruppsinvolvering kan genomföras på ett lyckat sätt för att förbättra tillgängligheten i den fysiska stadsmiljön. Syftet med den här studien är att undersöka hur målgruppsinvolvering tillämpas i Jönköping för att uppnå en god fysisk tillgänglighet, samt hur målgruppsinvolveringen kan förbättras. Studien undersöker även tillgänglighet i den offentliga miljön på Hovrättstorget, hur tillgänglighet i det offentliga rummet kan bedömas utifrån rörelseförmåga, kognitiv förmåga och orienteringsförmåga, som en begränsad delaspekt av social hållbarhet.Denna studie använder en kvalitativ fallstudiemetod och för att besvara studiens frågeställningar har en litteratursökning, observationer och semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från Jönköpings kommun och Funktionsrätt Jönköpings län. En tematisk analys användes för att identifiera åtekommande teman i intervjumaterialet.Studiens resultat lyfter fram samarbetet mellan Jönköpings kommun och Funktionsrätt Jönköpings län som ett lyckat sätt att arbeta med målgruppsinvolvering. Dialog sker både digitalt och fysiskt med medborgare, men ojämn inkludering förekommer och utmaningar i praktiken kan försvåra arbetet. Kunskapshinder inom ämnet påträffas och kan utvecklas genom fortsatt arbete med att sprida kunskap genom exemplvis utbildningar. Tidig involvering anses viktigt och kan komma att utvecklas med hjälp av ny modern teknik. Fler resurser och klarare roller samt tydligare uppföljning bör eftersträvas för att utveckla arbetet.Resultatet av Gehls analys på Hovrättstorget visar att det förekommer vissa brister i utformningen av området. Markbeläggning är ett av de största problemen som begränsar rörelsefriheten på torget. Dock påvisas mycket god kvalitet gällande trygghet samt delar av komfort.Det studien belyser i resultatet stämmer väl överens med det som tidigare forskning om universell utformning har konstaterat. Det vill säga vikten av samarbeten mellan sektorer på olika nivåer, och att dialog mellan medborgare och näringsliv behöver främjas. Metoderna som använts i denna studie har varit lyckade för att få fram ett resultat som visar på både validitet och reliabilitet. För att utveckla studien hade ett konkret designförslag kunnat tas fram för att tydligare illustrera de specifika brister som förekommer på Hovrättstorget, samt föreslå riktade lösningar för att åtgärda dem.Nyckelord – Funktionsnedsättning, Medborgardialog, Målgruppsinvolvering, Social hållbarhet, Stadsplanering, Universell utformning