Denna uppsats undersöker hur ett utomhusområde i anslutning till Arena Skövde kan utformas för att främja trygghet, överblickbarhet, tillgänglighet och inkludering bland ungdomar i åldern 15–20 år.

Bakgrunden till studien är ett identifierat behov av offentliga, kostnadsfria och inkluderande mötesplatser för unga i Skövde, då nuvarande utbud domineras av arenans avgiftsbelagda aktiviteter och området i övrigt präglas av parkeringar och brist på attraktiva samlingsytor. Syftet har varit att kartlägga vilka faktorer i den fysiska miljön som upplevs betydelsefulla för att skapa en trygg och inkluderande plats, undersöka vad ungdomar önskar ska finnas på platsen, samt att ta fram förslag på en strukturskiss för området.

Studien grundar sig på en fallstudie där såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts, inklusive platsanalys enligt Platskompassen, enkätundersökning riktad till gymnasieungdomar, litteraturstudie samt workshop med representanter från Skövde kommun.

Resultatet visar att faktorer som jämn och god belysning, låg och genomsiktlig vegetation, öppna ytor med god överblickbarhet, naturliga gångstråk samt tillgång till kostnadsfria aktiviteter och flexibla sittmöjligheter är centrala för att öka känslan av trygghet och inkludering. Särskilt efterfrågade inslag bland ungdomarna var grönytor för avkoppling, utomhusgym, fler sittplatser, ytor för idrott och sociala aktiviteter samt möjlighet till evenemang såsom konserter och utomhusbio.

De branschkunniga från Skövde Kommun belyser vikten av att placera de efterfrågade inslagen på ytan på ett sätt som skapar trygghet. Samt att samnyttja funktionerna och skapa flexibilitet. Den framtagna strukturskissen har utformats i dialog med kommunens planerare, för att säkerställa social hållbarhet och ett evidensbaserat resultat. I analysen lyfts att funktionerna på platsen placerats för att skapa överblickbarhet och rörelse på ytan, vilket ökar den upplevda tryggheten.

Flera olika datainsamlingstekniker används och studiens tillförlitlighet stärks genom metodtriangulering. Bland begränsningarna finns ett begränsat antal respondenter samt möjlig påverkan av subjektiva tolkningar i Platskompassen.

Studien bidrar med kunskap till kommuner och stadsplanerare om hur unga kan inkluderas i utformningen av offentliga miljöer, och pekar på betydelsen av samverkan mellan forskning, branschkunniga och målgrupp. Uppsatsen avslutas med konkreta rekommendationer för framtida utformning av offentliga miljöer för unga samt förslag till vidare forskning.

This thesis examines how an outdoor area adjacent to Arena Skövde can be designed to promote safety, visibility, accessibility, and inclusion among youths aged 15–20.

The background highlights an identified need for public, free, and inclusive meeting places for young people in Skövde, as current options are dominated by paid activities within the arena and the area is otherwise characterized by parking lots and a lack of attractive social spaces. The aim was to identify which factors in the physical environment are perceived as important for creating a safe and inclusive place, to investigate the preferences of young people regarding desired features in the area, and to develop a structural design for the area.

The study is based on a case study using both qualitative and quantitative methods, including a site analysis with the Place Standard Tool, a survey targeting high school students, a literature review, and a workshop with representatives from Skövde Municipality.

The results show that factors such as even and adequate lighting, low and visually permeable vegetation, open areas with good visibility, natural pathways, and access to free activities and flexible seating are central to enhancing the sense of safety and inclusion. Particularly requested features among the youth were green spaces for relaxation, outdoor gyms, more seating, sports and social activity areas, as well as opportunities for events such as concerts and outdoor cinemas.

Professionals from Skövde Municipality emphasize the importance of positioning the requested elements in the area in a way that enhances safety. They also highlight the need for multifunctional use of the features and the creation of spatial flexibility. The developed structural design was designed in dialogue with the municipality’s planners to ensure social sustainability and an evidence-based outcome.

The analysis emphasizes that the placement of functions on the site aims to create visibility and encourage movement across the area, which increases the perceived sense of safety.

Multiple data collection methods were used, and the study’s reliability is strengthened through methodological triangulation. Among the limitations are a relatively small number of respondents and the potential influence of subjective interpretations in the use of the Place Standard Tool.

The study contributes knowledge to municipalities and urban planners on how young people can be included in the design of public environments, and it highlights the importance of collaboration between research, practitioners, and the target group. The thesis concludes with concrete recommendations for the future design of public spaces for youth and suggestions for further research.