Kirurgisk behandling av barn med sömnrelaterade andningsstörningar

Moderator: Danielle Friberg, överläkare, Karolinska Huddinge I panelen: Elisabet Ericsson, disputerad sjuksköterska, Hälsohögskolan, Jönköping, Claes Hemlin, överläkare, Sophiahemmet, Anne-Charlotte Hessén Söderman, överläkare, Karolinska Danderyd, Elisabeth Hultcrantz, professor, Universitetssjukhuset, Linköping, Pia Nerfeldt, disputerad specialistläkare, Karolinska Huddinge, Joacim Stalfors, överläkare, Sahlgrenska, Göteborg.

Bakgrund: Barn med sömnrelaterade andningsstörningar (SRBD) o/e obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) behandlas primärt med kirurgi (adenotonsillektomi), varav cirka 80 % blir botade. Det finns flera riskfaktorer till SRBD/OSAS: kraniofaciala missbildningar, neuromuskulära sjukdomar samt övervikt/fetma, som ökar även bland barn. Cirka 1-3 % av barnen har OSAS och 12 % har SRBD och dessa barn löper ökad risk för inlärningssvårigheter, dålig viktsutveckling, hjärtkärlsjukdomar och dödlighet. Fram till nu har dessa barn blivit styvmoderligt behandlade i rutinsjukvården. Detta symposium vill belysa hur vi kan förbättra oss.

Material och metod: Med mentometerknappar inbjuds auditoriet att delta i kliniska frågeställningar. Typfall demonstreras. Nya kirurgiska metoder presenteras; tonsillotomi, tonsillektomi med coblation eller radiofrekvens, vilka har utvärderats gentemot sedvanlig ”kall” tonsillektomi. Resultat från Kvalitetsregister för tonsilloperation kommer att redovisas. Likaså den nyvaliderade OSA-18, som är ett sjukdomsspecifikt hälsorelaterat  livskvalitetsformulär för barn med misstänkt SRBD/OSAS. Ett polysomnografilab för barn har nyligen startats på Karolinska Huddinge, där flera studier planeras.

Resultat: Panelmedlemmarna presenterar sina resultat för auditoriet, vilka sen får delta i diskussionen med eller utan mentometer.

Diskussion: Hur kan vi förbättra omhändertagandet av barn med SRBD/OSAS? Hur ska vi välja ut de som ska opereras? Hur fungerar OSA-18 och hur kan vi använda formuläret i vår vardag? Vilken operationsmetod är att föredra på vilket barn? Vilka frågor kan det förnyade tonsilloperationsregistret besvara? Vilka barn ska följas upp efter kirurgi? Barn med riskfaktorer, hur ska vi hantera dem? Kan vi erbjuda de barn som inte blir bra på kirurgi alternativ behandling? Vilken ytterligare forskning behövs?