Syftet med undersökningen är att få en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i årskurs två och tre intervjuats. Som metod har jag använt mig av en generell hermeneutiskt förhållningsätt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vägledning vad gäller rastens innehåll och organisation. Dessa visar också att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan. I undersökningen framkommer det att barn har många tankar om rasten. Barnens möjligheter till att påverka och få inflytande är mycket begränsad. Barnens behov är olika och undersökningen visar att behoven förändras mellan årskurserna. Undersökningen visar att om barnens tankar får komma med i rastens uppläggning och organisation kommer rasten att stödja lärandet och välbefinnandet i skolan.

Jag utgick ifrån följande frågeställningar:

Finns det en skillnad i rastaktiviteter mellan årskurserna?

Vad hindrar utveckling/förändring av rasten?

Hur upplever barnen rasten?