Svenskan i skolan kan sägas bestå av tre svårigheter: genrer, progression, och mångfald. Genremängden gör det svårt för lärare att lotsa elever till en förståelse för hur språk fungerar beroende på situation, syfte, mottagare och medium. Vår undersökning av argumenterande texter på högstadiet och gymnasiet visar att fokus bör ligga på funktionalitet och flexibilitet – genreegenskaper och språkets många möjligheter att realisera dessa. Det andra problemet utgörs av brister i progression inom skrivande. Varför kan så få elever i årskurs 7 argumentera? Och varför är progressionen i skriftlig argumentation så dålig på gymnasiet? Ett intensivare arbete med ett gemensamt metaspråk för textarbete och för språkliga medel är nödvändigt. Det tredje problemet, mångfalden inom elevgrupper, är svårhanterat men ger samtidigt nya möjligheter. Alla elevgrupper har kompetenser som genom arbete över gruppgränser skulle kunna främja andra elevers skrivinlärning.