The overall goal for manufacturing companies is to earn profit and increase shareholders’ value. To ensure that companies in fact are profitable, managers usually evaluate the company’s resources based on both financial and operational performance, to analyse if the resources are contributing with a financial return. One of the most critical resources and competitive advantages that manufacturing companies have is time. Time, however, is an intangible resource and challenging to measure financially. There are, therefore, few practical instruments available to support managers’ decisions when it comes to linking lead-time with financial performance, assisting managers to prioritize the lead-times that are of strategic value (i.e. strategic lead-times). The purpose of this research was, therefore, to analyse strategic lead-times within new product development, purchasing, and production, as well as the implications that strategic lead-times have on manufacturing companies’ financial performance. To fulfil this purpose, the following two research objectives were formulated: (1) to analyse strategic lead-times within new product development, purchasing, and production, and (2) to analyse the implications of strategic lead-times on manufacturing companies’ financial performance.

The research presented in this thesis has been conducted within a research project (KOPtimera). To fulfil the research objectives and the research purpose, a combination of conceptual analytical research and case study research was used, utilizing a number of data collection techniques: literature reviews, interviews, focus groups, workshops, document studies, and observations.

In general, it is concluded that strategic lead-times, as defined in the research, have high implications for manufacturing companies’ financial performance and that the length of the strategic lead-times will impact who owns the risk in the manufacturing system, who controls the system and where variants are possible to create. The research further presents the implications that strategic lead-times have on financial performance, as well as indicates that it is possible to evaluate lead-time performance through financial performance, using readily available and accepted financial performance measures. Based on the implications identified, also a framework (the FinaSt framework) was developed. This FinaSt framework takes into consideration that not only the extension, but also the existence of strategic lead-times has implications for manufacturing companies’ financial performance, and that these implications can be either direct or indirect.

The results contribute to the literature focused on valuing lead-times and provide useful knowledge for managers, allowing them to gain a better understanding for strategic lead-times’ implications on manufacturing companies’ financial performance, thus allowing for better decision support when evaluating supply chain designs and prioritizing alternatives based on profitability (i.e. return on investment).

Tillverkande företags övergripande mål är att vara lönsamma genom att skapa vinst till sina ägare. För att säkerställa att företagen är lönsamma brukar företagsledare utvärdera företagets resurser baserat på deras finansiella och operationella resultat, och således undersöka om resurserna bidrar med en ekonomisk avkastning. En av tillverkande företags mest kritiska resurs och konkurrensfördel är ledtid. Ledtid är emellertid en immateriell resurs och utmanande att mäta finansiellt, vilket är en bidragande orsak till att det finns få praktiska verktyg och beslutsstöd för att värdera ledtid finansiellt och underlätta för företagsledare att prioritera de ledtider som är av strategisk betydelse för företaget (d.v.s. strategiska ledtider). Syftet med denna forskning var således att analysera strategiska ledtider inom produktutveckling, inköp och produktion, samt de implikationer som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat. För att uppfylla detta syfte formulerades följande två forskningsmål: (1) att analysera strategiska ledtider inom produktutveckling, inköp och produktion, och (2) att analysera de implikationer som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat.

Forskningen som presenteras i denna licentiatuppsats har genomförts i ett forskningsprojekt (KOPtimera). För att uppfylla forskningsmålen och syftet har en kombination av analytisk konceptuell forskning och fallstudier använts, där litteraturstudier, intervjuer, fokusgrupper, arbetsmöten (workshops), dokumentstudier och observationer använts för datainsamling.

Slutsatserna är att strategiska ledtider, som de definieras i denna forskning, i hög grad påverkar tillverkande företags finansiella resultat, och att längden på strategiska ledtider påverkar riskfördelningen och styrbarheten i tillverkningssystemet samt var varianter skapas. Forskningsresultatet visar på de implikationer som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat och indikerar att det är möjligt att värdera ledtidsprestation genom redan tillgängliga finansiella nyckeltal. Baserat på de identifierade implikationerna utvecklades ett ramverk (FinaSt-ramverket). Detta ramverk tar i beaktning att inte enbart längden på strategiska ledtider utan också själva förekomsten av strategiska ledtider har implikationer för tillverkande företags finansiella resultat, och att dessa implikationer kan vara direkta eller indirekta.

Resultatet bygger vidare på och bidrar till den litteratur som fokuserar på att värdera ledtid samt tillhandahåller kunskap för en ökad förståelse för strategiska ledtider och den betydelse som strategiska ledtider har på tillverkande företags finansiella resultat. Resultatet kan således bidra till bättre beslutsstöd vid utvärdering och prioritering av olika försörjningskedjealternativ, genom att tillhandahålla stöd för att basera beslutet på lönsamhet.

In environments where customer requirements are constantly changing, such as for demand-driven manufacturing companies, the competition involves the ability to act and adapt to customer needs, sometimes even based on commitment from actual customer orders. In this context it is perhaps even more challenging to balance supply and demand. Several strategies proposed in the literature aid in this balancing act and are in this dissertation labelled demand-driven supply chain operations management strategies(DDSCOMSs). The research purpose is then to explore how demand-driven manufacturing companies can combine DDSCOMSs for effectiveness, focusing on five DDSCOMSs: segmentation, leagility, customization, transparency and postponement.

Based on an interactive approach, the research combines analytical conceptual research and empirical case studies. The data are mainly collected from literature reviews, interviews, workshops, observations and archival documents.

The research operationalizes the concept of demand driven using decoupling thinking, before identifying and describing relations between decoupling thinking and the five DDSCOMSs. The results are summarized in a process for aligning supply chains with the characteristics of the products and the market demand. This process can be used by supply chain operations managers to understand the relations between the DDSCOMSs and howthey can be combined.

Furthermore, the relations between the financial performance measure – return on investment – and the five DDSCOMSs are established through decoupling thinking and summarized in a framework for how the DDSCOMSs can be combined for effectiveness. This framework, as well as the empirical data on which it is developed, equips supply chain operations managers with the knowledge and the ability to analyze the financial implications of a potential change in the supply chain design.

The research contributes to literature and practice by both summarizing existing and establishing new relations between some commonly used DDSCOMSs, as well as their relations to financial performance. The approach to developing the DDSCOMS framework for effectiveness also allows future research to expand on the framework by including additional DDSCOMSs, constructs of decoupling thinking and/or financial performance measures. Finally, in using constructs of decoupling thinking to establish the relations between the five DDSCOMSs and their implications for financial performance, the research also contributes towards establishing decoupling thinking as atheory.

I miljöer där kundkraven ständigt förändras, så som för efterfrågedrivna tillverkande företag, är det viktigt att kunna agera på och anpassa efter kunders behov, ibland till och med baserat på faktiska kundorder. I en efterfrågedriven kontext är det därför mer problematiskt, och kanske än viktigare, att balansera tillgång och efterfrågan. I denna avhandling beskrivs fem strategier som kan bistå i detta balanseringsarbete, vilka benämns demand-driven supply chain operations management strategies och förkortas DDSCOMSs (på svenska ungefär strategier för ledning och styrning av efterfrågedrivna försörjningskedjor). Syftet med avhandlingen är att undersöka hur efterfrågedrivna tillverkande företag kan kombinera DDSCOMSs för yttre effektivitet, med fokus på de fem DDSCOMSs: segmentering, leagility, kundanpassning, flödestransparens och senareläggning.

Forskningen är baserad på ett interaktivt tillvägagångssätt och består av en kombination av analytisk konceptuell forskning och empiriska fallstudier. Data har huvudsakligen samlats in via litteraturstudier, intervjuer, workshops, observationer och dokumentstudier.

I avhandlingen operationaliseras konceptet ”efterfrågedriven” med hjälp av frikopplingstänkandet, för att därefter identifiera och beskriva relationer mellan byggstenar inom frikopplingstänkandet och de fem DDSCOMSs. De identifierade relationerna utmynnar i en process för att anpassa försörjningskedjor till produktegenskaper och efterfrågan. Processen kan stödja yrkesverksamma inom logistikverksamhet att planera och styra försörjningskedjor genom att öka deras förståelsen för relationerna mellan olika DDSCOMSs och hur dessa kan kombineras.

Avhandlingen presenterar även relationer mellan de fem DDSCOMSs och mätetalet ”avkastning på investerat kapital” (engelskans return on investment). Dessa resultat utmynnar i ett ramverk för hur DDSCOMSs kan kombineras för ökad yttre effektivitet. Ramverket, inklusive den empiriska data som ramverket är baserat på, bidrar med kunskap som behövs inom en logistikverksamhet för att analysera potentiella logistiklösningars påverkan på finansiell prestation.

Forskningen bidrar till litteraturen och praktiken genom att både summera befintliga och etablera nya relationer mellan vanligt förekommande DDSCOMSs och deras påverkan på finansiell prestation. DDSCOMSs-ramverket för yttre effektivitet är utformat för att underlätta för framtida forskning att utvidga ramverket och inkludera ytterligare DDSCOMSs, byggstenar inom frikopplingstänkandet och/eller finansiella mätetal. Slutligen, genom användandet av frikopplingstänkandet för att skapa relationer mellan de fem DDSCOMSs och deras påverkan på finansiell prestation bidrar forskningen även till etableringen av frikopplingstänkandet som en frikopplingsteori.